Den 9 mars, i anslutning till Internationella arbetarkvinnors dag den 8 mars, anordnade Arbetarbildning en Röd lördag. En representant från Arbetarbildning höll ett föredrag, som utgick från det nya kompendiet på temat Revolutionär feminism. Kompendiet blev tillgängligt för försäljning efter föredraget och återfinns nu också på hemsidan under fliken ”Studier”, eller genom att klicka på bilden längst ner i detta inlägg.
Efter föredraget serverades mat och dryck och kvällen fortsatte med samkväm och som underhållning anordnades ett quiz.
För att närmare förklara det politiska syftet med att ta fram och publicera ett kompendium på temat Revolutionär feminism, hänvisar vi till Arbetarbildnings förord, som också återfinns i själva kompendiet:
Arbetarbildning har tagit fram det här kompendiet för att det i Sverige i stort sett saknas ett marxistiskt perspektiv i analysen av kvinnoförtrycket samt i den samtida feministiska debatten. Liksom alla samhälleliga frågor och problem kräver ämnet studier och undersökningar på vetenskaplig grund. Vi behöver studera kvinnofrågan i förhållande till den objektiva verkligheten, till samhällsstrukturen och till historien för att förstå kvinnoförtryckets grunder. Vi behöver utvärdera och analysera teorierna om kvinnoförtryck och studera de politiska rörelser som har kämpat för kvinnans frigörelse, utvärdera vad de gjorde rätt och vad de gjorde fel för att kunna dra erfarenheter från dem. Allt detta för att kunna bilda oss en sammanhängande teori i frågan som går att sättas i praktik, som går att utvärdera och utveckla. Teorin kan aldrig vara byggd på fasta dogmer utan måste kunna bekräftas i verkligheten, i kampen. Politik är beroende av teori. Utan teori är det omöjligt att nå sina politiska mål. Utan teori går det inte att bedöma om den kamp som förs går i rätt riktning. Utan teori kan den politiska kampen som bäst bli otillräcklig och i värsta fall vara kontraproduktiv.
Med ett marxistiskt angreppssätt gör Anuradha Ghandy i Filosofiska tendenser i den feministiska rörelsen en omfattande analys och kritik av kvinnorörelsen och dess utveckling fram till idag, deras otillräcklighet i förhållande till kvinnans frigörelse.
Utdraget ur Lenins Vad bör göras? diskuterar inte kvinnofrågan explicit, men den tar upp kommunisters uppgifter och kritiserar dem som har en snäv definition av dessa.
I Kvinnofrågans samhälleliga grunder frågar sig Aleksandra Kollontaj om det är möjligt med en enad kvinnorörelse i ett samhälle baserat på klassmotsättningar och om det finns en allmän kvinnofråga. Hon jämför de proletära kvinnornas och de borgerliga feministernas strävanden och mål.
Även Catalina Adrianzen ställer dessa frågor i Marxismen, Mariategui och kvinnorörelsen. På ett historiematerialistiskt tillvägagångssätt diskuterar hon kvinnornas politisering, mobilisering och organisering i förhållande till deras ökande roll i den produktiva processen.
Vi har med två texter, Varat och varan av Kajsa Ekis Ekman och Prostitution och sätt att bekämpa den av Kollontaj, som analyserar frågan om prostitution.
I Marxismen och kvinnoförtrycket analyserar Lise Vogel kvinnoförtrycket i förhållande till klassamhället. På ett liknande sätt diskuterar Stonewall Militant Front HBTQ-frågan i förhållande till kvinnoförtrycket och klassamhället.
MLKP diskuterar i sina texter synen på kvinnan inom revolutionära rörelser, hennes politisering och radikalisering genom samhällelig kamp och nödvändigheten att den revolutionära kampen blir mer integrerad del av kvinnokampen.
Arbetarbildning håller inte nödvändigtvis med om allt i varje text och textsamlingen behöver heller inte ses som politiska ställningstaganden i frågan. Vad vi vill är att lyfta och studera frågan, urvalet av texter är grundad i vår strävan att bilda en sammanhängande teori om kvinnans frigörelse i förhållande till mänsklighetens frigörelse, till den socialistiska revolutionen.
Erfarenheterna från alla befrielserörelser bekräftar att revolutionens framgång beror på vilken grad kvinnorna deltar. – V. I. Lenin
